Preventivmedelsrådgivning
Det finns en rad olika preventivmetoder och de skiljer sig åt avseende säkerhet, användarvänlighet, skydd mot sexuellt överförda sjukdomar, positiva hälsoeffekter och biverkningar. Vid preventivmedelsrådgivning försöker man hitta den metod som passar bäst. Långverkande metoder såsom spiral (både hormon- och kopparspiral) samt p-stav är det mest effektiva skyddet mot graviditet. Eventuella biverkningar är svåra att förutse och ofta individuella varför flera olika typer av preventivmedel ibland får provas innan man hittar det bästa alternativet i det enskilda fallet. Receptbelagda preventivmedel är gratis till ungdomar i Region Skåne till och med 25 års ålder.
Spiral
Spiral är en mycket effektiv preventivmetod. Det finns två typer av spiral, kopparspiral och hormonspiral (Mirena, Levosert, Kyleena, Jaydess). Nackdelen med kopparspiralen är att den kan ge rikligare menstruationsblödningar och i vissa fall ökade menssmärtor, men en fördel om man önskar en icke-hormonell metod. Vid hormonspiral blir menstruationen betydligt mindre än vanligt eller uteblir helt, vilket många kvinnor ser som en stor fördel. Spiral rekommenderas även till kvinnor som inte har fått barn. Mirena och Levosert byts efter sex år, kopparspiral och Kyleena efter fem år och Jaydess efter tre år. Runt övergångsåldern kan spiralen sitta kvar ytterligare 2-3 år så att man säkert har passerat menopausen innan den tas ut.
P-piller
Kombinerade p-piller är det vanligaste preventivmedlet hos unga kvinnor i Sverige idag. P-piller innehåller östrogen och gestagen (gulekroppshormon). Dessa hormoner förekommer normalt i kvinnans kropp, och är avgörande för ägglossning och graviditet. P-piller hindrar ägglossning, minskar uppbyggnaden av livmodersslemhinnan och påverkar livmoderhalssekretet som ger ett bra skydd mot graviditet. P-piller har en positiv effekt på menstruationssmärtor, blödningsmängd och akne. De har också en skyddande effekt mot äggstocks- och livmodercancer. P-piller kan med fördel användas utan att ta de hormonfira tabletterna i kartan, för att uppnå längre blödningsfrihet och minska menstruationsrelaterade besvär. Om blödning uppstår kan fyra dagars uppehåll göras med bibehållen preventiv effekt.
Vid riskfaktorer för blodpropp ska kombinerade hormonella metoder som p-piller, p-ring och p-plåster inte användas. Risken för blodpropp ökar från cirka 2 fall per 10 000 kvinnoår bland icke-användare till cirka 5–7 fall per 10 000 kvinnoår bland p-pilleranvändare. Risken för blodpropp vid graviditet är 10 per 10 000 kvinnoår. Kvinnor med BMI >30 eller ålder över 35 år som röker rekommenderas att inte använda p-piller på grund av den ökade risken för blodpropp. Detta gäller även kvinnor i alla åldrar som har haft blodpropp eller som har en förstagradsläkting som har haft blodpropp.
Vaginalring (P-ring)
Vaginalringar innehåller samma hormoner som kombinerade p-piller, och är lika effektiva som preventivmedel. Hormonerna tillförs direkt i slidan i form av en plastring med tre veckors effekt. P-ringen kan med fördel användas utan uppehåll med byte var tredje vecka för att minska menstruationsrelaterade besvär. Om blödning uppstår kan fyra dagars uppehåll göras med bibehållen preventiv effekt. P-ring är en lämplig metod vid risk för tablettglömska och sväljsvårigheter. Den ger bra blödningskontroll. Ringen är aktiv oavsett hur den är placerad i slidan och den är enkel att sätta in och ta ut. Om ringen faller ut bör den rengöras och sättas in igen så snart som möjligt. Har ringen varit utanför slidan i mer än tre timmar bör en barriärmetod användas som tillägg de kommande sju dagarna. Samma riskfaktorer gäller som vid p-piller, dvs finns riskfaktorer för blodpropp ska annan metod väljas.
Preventivplåster (P-plåster)
P-plåster är i princip detsamma som kombinerade p-piller eller p-ring, men hormonerna tillförs kroppen genom ett plåster på huden som bytes en gång per vecka. Ägglossningen hämmas precis som vid p-pilleranvändning. Biverkningar och positiva hälsoeffekter är desamma som vid p-piller och p-ring.
Minipiller och mellanpiller
Minipiller eller mellanpiller är piller som endast innehåller gulekroppshormon, så kallat gestagen. De innehåller, till skillnad från kombinerade p-piller, inte östrogen. De påverkar livmoderslemhinnan och livmoderhalssekretet så att spermier inte kan tränga igenom. Mellanpiller, som har lite högre hormonkoncentration än minipiller, hämmar även ägglossningen.
Kvinnor som använder mini- eller mellanpiller får ofta oregelbundna småblödningar, särskilt de första månaderna, men detta brukar bli bättre efter några månader. Ibland kan menstruationerna helt utebli. Mini- eller mellanpiller har inga allvarliga biverkningar. De medför ingen ökad risk för blodpropp, och kan vara ett bra alternativ till p-piller för kvinnor som har ökad risk för blodpropp, som röker, är överviktiga eller över 35-40 år..
P-spruta
P-spruta innehåller enbart gestagen, det vill säga samma typ av hormon som exempelvis mini/mellanpiller, men i högre dos. P-sprutan hämmar ägglossningen och påverkar livmoderhalssekretet och livmoderslemhinnan. P-sprutan ges som en intramuskulär injektion var tredje månad av barnmorska, sjuksköterska eller läkare. Den medför ofta att menstruationen försvinner efter en inledande period med oregelbundna blödningar. Det kan ta uppemot ett år innan fertiliteten återkommer.
P-stav
P-stav är också en preventivmetod som innehåller enbart gestagen. Hormonet finns i en 4 cm lång och 2 mm tjock plaststav (implantat) som i lokalbedövning läggs in under huden på överarmens insida. Staven utsöndrar dagligen en liten mängd hormon och är godkänd för tre års användning. P-staven verkar genom att hämma ägglossning och genom att göra slemmet i livmoderhalsen mindre genomträngligt för spermier. P-stav är ett mycket effektivt preventivmedel. Liksom de övriga gestagena preparaten medför detta p-medel relativt ofta oregelbundna småblödningar.
Akutpreventivmedel
Akutpreventivmedel är en metod som kan användas efter ett oskyddat samlag eller vid misslyckad preventivmedelsanvändning för att förhindra en oönskad graviditet. Akutpreventivmedel finns i form av hormontabletter, så kallade akut-p-piller, eller kopparspiral. Akut-p-piller med levonorgestrel ska tas inom 72 timmar (tre dygn) efter samlaget, medan akut-p-piller med ulipristalacetat har effekt i upp till 120 timmar (fem dygn) efter ett oskyddat samlag. Ju tidigare tabletterna intas desto bättre effekt. Akut-p-piller är receptfria och lämpliga för alla kvinnor, oavsett kroppsvikt, men kan vara mindre effektiva vid högre kroppsvikt. Akut-p-piller är mindre effektiva än vanliga preventivmetoder som används före samlag (p-piller, hormonspiral, kopparspiral). Kopparspiral är den mest effektiva akutpreventivmetoden. Den kan sättas in upp till 120 timmar (fem dygn) efter det oskyddade samlaget.
Sterilisering
Kvinnlig sterilisering innebär att äggledarna klipps för att förhindra spermiernas väg från livmodern in till äggledarna. Hormonnivåerna och menstruationerna påverkas inte. Steriliseringen görs genom titthålskirurgi eller samtidigt som ett kejsarsnitt. Sterilisering klassificeras inte som ett medicinskt nödvändigt ingrepp och man betalar därför en del av kostnaden för ingreppet själv. Kostnaden är olika i olika regioner.
Bestämmelserna kring sterilisering finns i steriliseringslagen. Före operationen får man träffa en kurator, barnmorska eller läkare, som förklarar vad en sterilisering innebär. Man får skriva under ett intyg att man förstår vad en sterilisering betyder och att man inte kan bli, eller göra någon gravid efteråt.
Manlig sterilisering innebär att sädesledarna skärs eller bränns av under lokalbedövning. Spermieprov som tas tre månader efter ingreppet ska inte innehålla några spermier.
Naturliga metoder
Naturliga metoder inbegriper avbrutet samlag, så kallade ”säkra perioder” och amning. Dessa metoder skyddar inte mot smitta och har låg effektivitet. De här metoderna lämpar sig därför bara för välinformerade par som kan acceptera en graviditet. Den menstruationsfria amningsperioden är en relativt säker period, men förutsätter fullständig och regelbunden amning (även nattetid), ingen menstruation och att det har gått mindre än sex månader sedan födseln.
Kondom
Kondom är den enda preventivmetoden som samtidigt också skyddar mot sexuellt överförd smitta. Kondom bör därför användas av alla som har samlag med personer där det finns en risk för smitta.